Ta hand om dina kläder
Klader_1200x800

Ta hand om dina kläder

Enligt Naturvårdsverket går det i snitt åt 7 000 liter vatten och 3 kilo kemikalier för att tillverka ett enda kilo tyg – dessutom gene­reras uppemot 15 kilo växthusgaser. Vi bör därför alla ha som målsättning att köpa färre plagg av bättre kvalitet och därefter vårda dessa så länge som det bara går. Här bjuder vi på ett par tips från Bättre Begagnats kapitel om klädvård.

Vädra

Luktar din tröja? Förmodligen beror det på att den är tillverkad av syntetmaterial som inte transporterar bort fukten. Kom ihåg att svett i sig inte luktar. Det är när hudens bakterier bryter ner svetten som doften kommer. Tröjor i naturfibrer är generellt bättre på att hålla sig fräscha. Det beror på att många naturmaterial, inte minst ylle, har antibakteriella egenskaper som gör att de inte behöver tvättas lika ofta. Andra hållbara natur- och konstfiber att hålla utkik efter är exempelvis acetat, bom- ull, bambu, hampa, kupro, lin, lyocell, modal, siden, rami och viskos. Kläder gjorda i dessa material räcker det ofta att vädra några timmar för att de ska återfå sin fräschör. Häng gärna kläderna ut och in för att lufta just insidan, men låt inte blusar och skjortor hänga för länge eftersom det kan skapa oönskade ”öron” på axlarna. Genom att slippa köra en maskin tvätt sparar du energi samtidigt som du sko- nar plagget som därmed håller längre. Bäst är om du har plats utomhus för ett vädringsställ. Har du inte det kan du skruva fast en vädringshängare utanför ditt sovrumsfönster. En quick-fix-lös- ning är att du hänger plagget på en gal- ge, trär över en sopsäck du klippt några hål i, knyter ett rep i galgens krok och sedan förankrar repet i fönsterkarmen innan du hänger ut allt för vädring.

Säg nej till nopporna

Att hitta plagg av garn som inte noppar sig är i princip omöjligt. När du gnider och nöter ett tyg börjar lösa fibrer flytta på sig i garnet. De samlas sedan på tygytan i de små bollar som vi kallar noppor och som fackmän benämner pilling. Ju bättre kvalitet på garnet desto längre fibrer, vilket ger färre noppor. Dyr merinoull och kashmir tenderar att noppa sig mycket mindre än billiga syntetmaterial av akryl. Det spelar också roll hur hårt garnet är spunnet och hur hårt vika att försöka fetta in. Risken är att de blir flammiga och kladdiga. Ett utslitet innerfoder går att byta, de finns lösa att köpa i handskaffären. Om du inte lyckas tråckla dit de nya själv kan du låta en skräddare eller skomakare göra jobbet, men som allt hantverk kostar det en hel del i förhållande till en ny, masstillverkad produkt. stickat eller vävt plagget är. Ju hårdare – mindre gosigt – desto färre noppor. Tvättar du plagget skonsamt, ull på ullprogrammet och aldrig centrifug, minskar du risken för att noppor ska uppstå. Men vänd inte plagget ut och in. Är plagget rättvänt kan en del av de korta fibrerna gnuggas bort under tvätt. Har noppor trots allt uppstått är det bästa botemedlet en batteridriven noppborttagare för en dryg hundring. Den ser ut som en liten rakapparat och fungerar.
Schibsted logo
Blocket är en del av Schibsted.
Schibsted ansvarar för hanteringen av din data på den här webbplatsen.Läs mer