Under vintermånaderna är den finska naturen en hård utmaning. Barrträden piskas av den isande kalla vinden, snön lägger sig som ett metertjockt täcke över landskapet och sjöarna fryser till is. Vilket perfekt tillfälle att testa Nissans e-4ORCE i de två modellerna X-Trail och Ariya. Båda är utrustade med det tekniska fyrhjulsdriftssystem som Nissan kallar e-4ORCE.
Vi har tagit en tur med just de två modellerna och satt fyrhjulsdriften på prov på skogsvägar, på is och på asfalt. På det hela taget är denna fyrhjulsdrift ganska avancerat, men jag ska ändå försöka förklara det så enkelt och konkret som möjligt. Vi börjar med att titta på X-Trail. Nissans relativt stora SUV har fått en elmotor som, i samspel med bensinmotorn, ska ge en tyst och behaglig körning. Med e-4ORCE lägger man till ytterligare en elmotor i systemet, en motor vars uppgift är att driva bakhjulen.
Vad är e-power och hur skiljer det sig?
Bensinmotorn levererar energi till en konverter eller ett batteri, som sedan förser en elmotor med ström för att driva hjulen. Nissan kallar det för ”e-power”. Med e-4ORCE får detta system ytterligare en elmotor på bakhjulen, vilket innebär att det finns drivning på alla fyra hjulen. I Nissan Ariya har man tagit bort bensinmotorn och ersatt den med ett 87 kWh batteri i denna e-4ORCE-variant. Ariya har därmed en elmotor på framhjulen och en på bakhjulen, vilka tillsammans ger 300 hästkrafter. Systemet kan själv fördela kraften mellan de fyra hjulen samt bromsa individuellt på varje hjul. Det är smart, eftersom motorn och systemet på en bråkdels sekund kan skicka kraften dit där greppet är som bäst.
På de slingriga skogsvägarna med ett tjockt islager var det inga problem med greppet, om man inte verkligen ansträngde sig för att köra av vägen. Man kan känna hur systemet arbetar med att skicka kraften till de hjul som har bäst grepp, och det fungerar felfritt.
Tyngdskillnaden märks – Ariya vs. X-Trail i terrängen
Det märks att Nissan Ariya väger cirka 300 kg mer än X-Trail, eftersom elbilen känns något mer utmanande i terrängen. Det märktes särskilt på isbanan, där ”halt” är en underdrift av hur underlaget var – där blev vikten ett hinder för den stora elbilen.
Här sattes bilarnas fyrhjulsdrift verkligen på prov och X-Trail klarade det alldeles utmärkt, medan Ariya hade det lite kämpigare. Det var ingen större dramatik för X-Trail, som utan problem tog sig genom den slingrande banan och uppför en mindre backe. Ariya hade däremot problem på den kurviga banan, där understyrning blev tydligt märkbar. Systemet arbetade för fullt med att kompensera och motverka hjulens bristande grepp, men vid högre hastigheter räckte det inte för att stoppa understyrningen på den 2,2 ton tunga elbilen.
De små lutningarna i kurvorna verkade vara som kryptonit för den tunga elbilens väggrepp. Den halkade runt en aning och var svår att kontrollera. Dessa lutningar skapade också vissa problem för X-Trail, men inte i lika hög grad, vilket kan förklaras av dess 300 kilo lägre vikt.
X-Trail imponerar med elbilskänsla – trots bensinmotor
Det kommer nog inte som en överraskning för någon att elbilen hade en tyst framdrift, men att X-Trail levererade en liknande elbilskänsla i framdriften förvånade mig ändå. Det ska sägas att X-Trail inte har ett laddbart batteri. Batteriet får sin energi från bensinmotorn och omvandlar den till el som används för att driva hjulen med hjälp av en elmotor. Ett ”normalt” mildhybridsystem har ett batteri som stöttar bensinmotorn och som laddas av energi från inbromsningar. Det gör även e-power, men den största delen av energin kommer från bensinmotorn. På asfalt blir detta särskilt tydligt, där X-Trail stilla och bekvämt glider fram över den finska asfalten. Det var svårt att märka av den trecylindriga bensinmotorn, vilket var bra för komforten men mindre bra för kraften. Man kunde inte riktigt pressa ut någon riktig skjuts ur de 213 hästkrafter som denna suv levererar.
Nissan Ariya hade lite mer att erbjuda i form av sina 300 hästkrafter, 600 Nm och en acceleration på 5,7 sekunder till 100 km/h. Den sistnämnda var inte direkt nödvändig på ishala vägar, men vridmomentet gav en rolig kick i körningen på de snöklädda vägarna.
