Mini har elektrifierat Countryman. Men samtidigt har man gjort den till märkets största bil hittills. Resultatet är en Mini utan charm och skärpa.
Det är ett faktum att bilarna blir större och större. Och de fortsätter att växa. Den första Volkswagen Golf från 1974 var bara 370 centimeter lång och 161 centimeter bred, och man kan gömma den bakom dagens Toyota Yaris. Och Yaris är ändå en av de mindre bilarna i sin klass.
Idag är Golf en stor bil. Den kräver nästan 60 centimeter mer utrymme på vägen på längden, och en bredd på 179 centimeter gör nästan att den åttonde generationens Golf känns smal.
Men Golf har helt enkelt följt med tiden och marknadens krav. En ny Golf känns naturlig i sin storlek. Men för mig känns den naturliga utvecklingen mer begränsad när det gäller Mini. Britterna började 1959 med extrem minimalism i ett mycket litet format, och Mini är kända och älskade för sina små bilar.
Nu har Mini drabbats av en kraftig tillväxt, och det klär den inte alls. Den nya Countryman har svällt ut och är 16 centimeter längre än den tidigare modellen, som redan var större än en Golf. Men den kändes ändå kompakt, den gamla Countryman, och det klassiska Mini-designspråket passade den.
Nu är Countryman en rejält tilltagen crossover, större än Nissan Qashqai, större än Mercedes GLA och nära att nå den nya VW Tiguan i storlek. Mini har övergett all återhållsamhet vad gäller storlek, eftersom det är mycket lättare att sälja en stor (eller åtminstone större) crossover till den amerikanska marknaden.




Mini Countryman utstrålar ett designprojekt Mini haft verkligt svårt att lösa. Hur överför man det gulliga, välbekanta, runda formspråket till en mellanstor crossover? Genom att blåsa upp det. Countryman ser märklig ut, och från vissa vinklar är den rent av ful. Färgen Chili Red (8 800 kr) är den sista färgen den stora Mini borde ha.
Mini Countryman skriker mot himlen som ett designprojekt, som Mini verkligen har haft svårt att lösa. Hur får man det gulliga, igenkännbara, runda över på en mellanstor crossover? - Genom att blåsa upp den. Countryman är konstig, och den har vinklar från vilka den är direkt ful. Färgen Chili Red (9.900 kr) är den sista färgen den stora Minin borde ha.
Och det är inte bara jag som tycker så – jag är bara en person med en åsikt. Jag stannar folk på gatan, vid mataffären eller när jag tar bilder, och det finaste omdömet jag hör under en hel vecka är ”Den är verkligen allt annat än snygg.”
Kanske kan jag övertyga någon genom att visa insidan och hur mycket utrymme det ger att göra en Minimaximal? Jo, det kan säkert imponera på vissa. Problemet med Countryman är att många andra, riktigt snygga crossovers i samma storlek också har mycket bra plats. Jag kan till exempel peka på BMW X1/iX1 om vi ska hålla oss inom samma koncern.
Utrymmet är bra för fyra vuxna, både på alla sittplatser och i bagageutrymmet för deras tillhörigheter. Mini har valt att ha ett nästan extremt högt tak, vilket jag inte riktigt förstår. Jag skulle gissa att det är 40 centimeter luft över huvudet, och jag är säker på att folk hellre skulle vilja ha lägre bränsle- eller elförbrukning och längre räckvidd än möjligheten att bära en väldigt hög hatt.










Åsikterna om användningen av textilier över hela instrumentbrädan samt den 9,4 tum stora, runda OLED-pekskärmen är delade. Textilierna ser snygga ut, men tyget känns billigt. Det känns som vävd plast, men effekten med bakgrundsbelysning i sektioner ser faktiskt riktigt cool ut i mörkret.
Infotainmentsystemet behöver kombineras med ett head up-display för att fungera optimalt, eftersom hastighetsmätaren och all annan information samlas på den stora skärmen. Det kostar extra (finns i paketet XS för 9.900 kr), och det är ganska fånigt att head up-displayen visas på en billig plexiglasskärm ovanför ratten, när systermodellen X1/iX1 har en elegant lösning där den projiceras direkt i vindrutan.
Strukturen i infotainmentsystemet liknar mycket den i BMW:s bilar. Menyerna känns ihoptryckta eftersom skärmen är rund, och Apple CarPlay/Android Auto tar frustrerande lite plats på den stora skärmen eftersom det inte finns någon "rund version" av dessa system.







Den nya Countryman är den första som finns med helt elektrifierad drivlina. Det är dock inget tvång, eftersom bensinversioner finns kvar, också . Den elektriska Countryman finns i två versioner, med exakt samma specifikationer som de motsvarande BMW iX1-modellerna – Countryman E med framhjulsdrift, 204 hk och 0–100 km/h på 8,6 sekunder, eller Countryman SE med fyrhjulsdrift, 313 hk och 0–100 km/h på 5,6 sekunder. Batteriet har en total kapacitet på 66,5 kWh, varav 64,6 kWh är tillgängliga för användning.
Räckvidden är upp till 462 kilometer om Countryman E är utrustad med små hjul och basnivån Essential Trim. Här kommer minimalismen in, för en basmodell har inte mycket standardutrustning, och inte ens nästa nivå – Classic Tirm – med ett paket gör Countryman riktigt lyxig. Att kryssa rätt i konfiguratorn utan att bli utfattig kräver koncentration.
Först måste du alltså välja "trim-nivå" och dessa är nämna Essential och Classis – samt Favoured och John Cooper Works. Därefter kommer tillbehörspaket i hela vägen från Package XS till Package XL. Men alla dessa är inte tillgängliga för alla "trim". I slutändan kan Countryman bli ofantligt dyr, så kolla istället efter bra erbjudanden kring privatleasing.
Om jag deltog i ett experiment där jag med ögonbindel skulle gissa om jag kör en Countryman E eller en BMW iX1 eDrive20, skulle jag ha problem. Båda har en mycket tjock ratt, som vissa förare har svårt att greppa ordentligt, och de har nästan identiska köregenskaper.
Det är faktiskt en besvikelse, men inte en oväntad sådan. En Mini bör vara rolig, direkt och snabb i sina rörelser. Den här är mest trygg och alldaglig, och den känns definitivt inte som en liten bil. Jag förstår att det inte går att göra en 445 centimeter lång Mini som väger runt 2 ton lika pigg som en liten gokart. Men med det sagt är Countryman E ändå neutral, har en fin styrning och riktigt bra väggrepp. Den bullrar dock mer än iX1, vilket verkar bero på den höga vindrutan och dess lutning.
Mini Countryman E kostar från 430.000 kr med sina 204 hk och en räckvidd på upp till 462 kilometer. BMW iX1 eDrive20 med exakt samma motor har en WLTP-räckvidd på 456 km och kostar 523.100 kr (Active Edition, som drar av 106.400 kr från listpriset). Ingen av de två har riktigt så mycket räckvidd som man kan förvänta sig för priset, men om jag skulle rekommendera en av de två skulle det alltid vara iX1. Den försöker inte vara något den inte är – vilket man inte säga om den nya Countryman.
SPECIFIKATIONER
Mini Countryman E
Motor: Elmotor (fram) Effekt: 204 hk/ 250 Nm 0–100 km/h: 8,6 sekunder Toppfart: 170 km/h Förbrukning: 15,7 kWh/100 km Räckvidd: 462 kilometer Batteristorlek: 66,5 kWh (64,6 kWh användbar) Laddkapacitet: 130 kW Mått (L/B/H): 445/184/164 cm Tjänstevikt: 1.940 kilo Max dragvikt: 1.200 kilo Bagagevolym: 460–1.450 liter Pris: Från 430.000 kr Privatleasing: Från 4.495 kr/mån Förmånsvärde: Från 4.435 kr/mån (Countryman E)