Mercedes minsta elbil, EQA, har fått en uppfräschning med små stjärnor i grillen, längre räckvidd och mer utrustning. Ändå når den inte toppen av klassen.
Mercedes är i färd med att på nytt uppfinna sina kompakta elbilar. En ny och, vågar jag säga, revolutionerande plattform med ny standard för räckvidd, effektivitet, laddning, design och elmotorer. Den första är en låg och slimmad sedanmodell i stil med den befintliga CLA (och med samma namn), blir först ut och det redan i år, 2025.
Det blir därför inte precis i övermorgon som en ny version av tyskarnas minsta elbil, EQA, gör debut. Det bör fortfarande finnas kunder för den nuvarande EQA tills Mercedes är redo med en ny kompakt crossover. Därför har det strötts lite nytt stjärnstoft över den elbilen.
Längre räckvidd, mindre justeringar av designen, uppgradering av standardutrustningen – och nu även möjlighet för basmodellen att dra 1 500 kilo. Mer än så innebär egentligen inte denna facelift, och det visar sig att den tre år gamla EQA hade kunnat behöva en dos av den revolution som nästa generation CLA snart för med sig.
Vad är då egentligen nyheterna med uppdaterade EQA? Designförändringarna är ett perfekt exempel på hur liten uppdateringen är. Den har knappast hållit formgivarna vakna om nätterna. Stora förändringar är dyra, så panelen – eller grillen – är en av de få saker som har ändrats. Tidigare fanns det en dubbel kromlist tvärs över fronten. Nu är den ersatt av en mängd små stjärnor (som lätt kan tolkas som vindkraftverk), och på de högre utrustningsversionerna, som testbilen, är stjärnorna i krom.
Har något hänt med LED-belysningen i baklamporna? När jag jämför med bilder på den EQA jag testade 2022, ser jag bara att det har tillkommit krom längst ner på stötfångaren. EQA är fortfarande samma runda bil som tidigare.
En stor miss är att EQA har fått en ny ratt. Mercedes fortsätter att fylla sina modeller med rattar med touch-ytor istället för riktiga knappar. De gamla knapparna i EQA fungerade utmärkt. De nya touch-ytorna är opålitliga och jag hamnar gång på gång fel i menyerna. Hela infotainmentsystemet kan styras från ratten. Den nästan lika oanvändbara touchpaden mellan framsätena har försvunnit. Givetvis kan du trycka direkt på den stora pekskärmen istället.
EQA står sig bättre mot konkurrenterna när det gäller räckvidd. Den testade EQA 250+ har ungefär 30 km längre räckvidd än tidigare, och med 559 km enligt WLTP ser särskilt BMW iX1 plötsligt föråldrad ut med sina 462 kilometer. I Sverige säljer Mercedes nu endast den testade EQA 250+ samt den starkare EQA 300 4Matic med fyrhjulsdrift och en räckvidd på 475 km.
Som den minsta elbilen från Mercedes skulle EQA kanske kunna komma undan med att ha en mer spartansk interiör och enklare utrustning än den faktiskt har. Men istället får man nyckelfri start, dödavinkelvarning, navigation, riktigt bra framsäten med klädsel i konstläder och en sorts mikrofiber.
Min upplevelse är att EQA känns bättre sammansatt och mer välbyggd än vad jag tidigare har upplevt. Mercedes-bilar har haft en tråkig tendens att knaka i interiörpanelerna, men testbilen gör det inte alls. Panelerna med stjärnmönster är däremot en smaksak.
EQA har alltid varit stark på komfort, det är fortfarande en av bilens bästa egenskaper. Det börjar med den goda körställningen och de riktigt bekväma framsätena och förstärks av en utmärkt ljudisolering samt en smidig fjädring. Inte ens de stora 20-tumsfälgarna (15.800 kr), som på testbilen har ersatt standardhjulen på 18 tum, förstör komforten. Prova en BMW iX1 med 20-tumshjul så kommer du att tro att BMW har glömt att montera stötdämpare – den är obarmhärtigt stötig.
Under testveckan ligger temperaturen runt 16–18 grader, vilket är perfekt för EQA:s batteri jämfört med en svensk vinter. Förbrukningen verkar rimlig, och jag skulle uppskatta att om jag enbart körde på landsväg i 60–90 km/h, skulle jag kunna nå mellan 400 och 450 km på den här årstiden.
Det finns ingen extrem acceleration som slukar batteriet. Elmotorn har 190 hk. Ett hårt gaspådrag genom en korsning kan få framhjulen att kämpa, men det lugnar sig snabbt vid landsvägskörning. Det finns tillräckligt med kraft och det fungerar bra.
Nackdelar då? Jo, för att stanna kvar vid köregenskaperna känns EQA som en riktigt tung bil. 2.055 kilo kvalificerar den faktiskt till avdelningen för lättare elbilar, typ. Så det är snarare bristen på styrrespons och den höga tyngdpunkten som ställer till det.
Där räckvidden i sig inte är ett problem, måste jag tyvärr säga att laddningen är det. Hur kan Mercedes lansera en elbil 2024/2025 som max kan ladda med 100 kW vid en snabbladdare? Batteriet är på 70,5 kWh, så det tar sin tid att fylla upp. Det som är en rimlig laddhastighet i en MG4 är knappast acceptabelt i en EQA.
Det är en kompromiss av stora mått. Och det finns fler rejäla kompromisser. EQA är en ombyggd bensinbil (baserad på GLA), och batteriet tar upp mycket plats i den kompakta crossovern. Väldigt mycket plats. Bagageutrymmet är litet och lågt, och utan frunk eller plats under golvet måste man köra runt med laddkabeln i en hård väska i bagageutrymmet.
EQA är diskvalificerad som familjebil. Visst, små barn kan sitta i baksätet, och det finns plats för en eller två bilbarnstolar. Men större barn eller vuxna märker verkligen av batteriets storlek. Avståndet mellan golvet och sittdynan har jag aldrig sett mindre. Det är nästan så att knäna nuddar hakan, och det är en lika obekväm sittställning som det låter.
Knapparna på ratten har jag redan klagat på. De är usla och hör inte hemma i en bil. Vissa av dem styr dessutom ett infotainmentsystem där skärmen nu ser alldeles för liten ut. 10,25 tum andas inte heller 2024/2025. Eftersom skärmen är så bred känns den ännu mindre. Det finns dock två riktigt bra saker med systemet: dels finns en snabbknapp för att stänga av hastighetsvarningen, och dels kan man med bara två klick inaktivera den aktiva filhållningsassistenten. Tack för det!
Så låt oss glida in på konkurrenter, för det har kommit många nya sedan 2021. Inte nog med att Audi Q4 e-tron har fått en riktigt imponerande uppgradering – det finns också en ny BMW iX1 och iX2. Dessutom har den tidigare XC40, nu kallad Volvo EX40, fått bakhjulsdrift och längre räckvidd.
EQA 250+ Special Edition börjar på 529.000 kr. Det är en bit under Q4 e-tron 45 (625.200 kr) och på par med BMW iX1 eDrive20 (523.100 kr). Volvo EX40 börjar på 529.900 kr men då med ett mindre batteri.
Alla konkurrenter kan ladda snabbare än EQA, och alla är dessutom överlägsna som familjebilar. Komforten är Mercedes kompakta modells största styrka, men det finns en ännu större fördel – priset vid privatleasing som i dagsläget börjar på 4.995 kr/mån.
Här har utmanarna svårt att konkurrera, men kom ihåg att kolla vad som skiljer med avtalen för privatleasing. Och notera att det kan komma pris pressade erbjudanden från Audi, BWW, Volvo med flera.. Visst, modeller från nämnda trio är inte perfekta, men de är bättre på vissa avgörande områden. Det är bra att Mercedes arbetar på nya kompakta elbilar.
SPECIFIKATIONER
Mercedes-EQA 250+ AMG Edition
Motor: Elmotor (fram) Effekt: 190 hk/385 Nm 0–100 km/h: 8,6 sekunder Toppfart: 160 km/h Förbrukning: 14,6 kWh/100 km Räckvidd: 552 kilometer Batteristorlek: 70,5 kWh Laddkapacitet: 100 kW Mått: 446/183/161 cm Tjänstevikt: 2.055 kilo Dragvikt: 1.500 kilo Bagagevolym: 340–1.320 liter Pris: 429 990 kr (EQA finns från detta pris) Privatleasing: Från 4.995 kr/mån Förmånsvärde: Från 4.839 kr/mån